Hej. Jag är hemma igen nu. Har haft det underbart och tiden gick, som alltid när man är borta, alldeles för fort. Den är alltid så konstig, den där känslan: när man kommer innanför dörren hemma och allt är sig likt. Precis som man lämnade, som tiden stått still. Sängen halvt bäddad för man inte hann göra ordentligt, sakerna på vardagsrumsbordet på samma ställe man lämnade dem och snön på balkongen kvar. Bara tulpanerna i vaserna som vissnat. Och så man själv: lite annorlunda sen sist men ändå samma. Lite fler fina bilder och minnen på hornhinnan. Lite lättare i själen och lite varmare i hjärtat. Men ändå, samma, lika. Fotografier kommer snart. Jag tog inte så många men tillräckligt tror jag. Det var vår. Jag hade solglasögon. Det var det bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar