torsdag, juni 17

om minnen och sånt.

Nästan alla jag känner är bortresta just nu. Ganska tråkigt men jag roar mig bra själv med gamla sommarprat, alldeles för mycket Gossip Girl och med att ligga på filtar och läsa och sola. Lyssnade på Bodil Malmstens program och det var så bra! Hon är rolig och klok och fin och har så många bra ord. Och så spelar hon Dylan och fransk hihop och rock i en salig blandning. Bara en sån sak. Hon pratar om att vara ung, att bli gammal, om minnen, om att vilja stoppa tiden, om att glömma bort språket, om människan och om sina, och våra, brister.

Och det bästa är när hon pratar om kroppen och berättar om hur hon som tonåring hatade sin kropp och hur hon till vilket pris som helst ville bli kvitt den. Att hon kände sig inmurad levande där i sin kropp och så tjock att ingen liksom kunde nå henne. Och hon berättar om hur hon idag tittar på ett av de där fotografierna från den där tiden som tonåringen och ser en helt vanlig, ganska söt, lite surmulen tjej i sextiotalsfrisyr med hela livet framför sig. Åh, sättet hon säger det på och orden hon använder... Med hela livet framför sig. Så bra.

Och så tänker jag på fotografierna jag har på mig själv som barn, hur jag sitter i farmors hall och knyter skorna och tittar in i kameran undrande och sådär oskuldsfullt och uttrycksfullt som bara barn kan. Och jag tänker på hur liten man varit och på hur mycket man behövde då och på hur lite man visste. Och jag tänker att oj, vad jag behöver ta hand om den där lilla tjejen i mig, som en gång var den där på fotografiet. Och det är lite fint att tänka så och jag blir glad av det och lite sorgsen på samma gång på nåt konstigt sätt. Så. Jag säger bara: lyssna, lyssna så kommer ni förstå precis!


5 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, fint!! Brukar läsa hennes blogg. Varje dag! Hon är klok och rolig!!! Ska lyssna då! =)

Anonym sa...

http://www.finistere.se/
Förresten

Linda sa...

Anonym: ska börja läsa den igen! gjorde det innan men kom av mig. tack.

Kulturkoftan sa...

Bästa sommarpratet! Jag minns att jag gick omkring i Slottsskogen, tittade på djur(fast jag inte ens tycker om djur) och lyssnade på det, första dagen jag var sjukskriven. Det var sol och lördag och augusti tror jag. Jag älskar att hon är så beroende av tv-serier. Hon kommer aldrig bli gammal och trist.

Linda sa...

fint. nej och jag vill också bli en sån där tant som hon är. känner att det finns hopp för oss när jag hör henne!